Betalningssäkring vid export till Tyskland
Tyskland är det land man först tänker på i Sverige när det handlar om export av varor. Tyskarnas krav på hög kvalitet tillsammans med de skandinaviska produkternas goda rykte i Tyskland gör det till en utomordentligt bra marknad. Den fortfarande svaga kronan och gemensamma EU-marknaden gynnar svenska produkter ytterligare. Den enklaste vägen att etablerar sig är att börja med försäljning till tyska grossister eller enskilda återförsäljare.
En positiv faktor med export till Tyskland är att en svensk leverantör har bra instrument för att säkerställa betalning. Kännedom och förebyggande användning av dessa instrument är oundvikligt för att slippa det långdragna och besvärliga arbetet att i efterhand försöker driva in sina fordringar.
En exportör till Tyskland har bl a följande möjligheter att säkra betalning av leveranser:
- En av de vanligaste säkringsmetoderna är leverans under s k "Eigentumsvorbehalt", som uttryckligen skall avtalas i förväg i leveransavtalet. Det betyder att varan förblir i leverantörens egendom, även om den rent fysiskt redan befinner sig i återförsäljarens händer, tills full betalning har erlagts. "Eigentumsvorbehalt" är jämförbar med det svenska äganderättsförbehållet, men ger ännu starkare skydd.
Om köparen inte betalar varan, kan exportören häva avtalet och har då en mycket stark rätt att få varan tillbaka, eftersom han fortfarande äger den rent rättsligt. För det fall att köparen går i konkurs innan fullständig betalning har erlagts, behöver leverantören inte deltaga i den många gånger otillfredsställande kvoteringen av konkursboet, utan äger rätt att antingen få varan i retur eller att erhålla hela köpeskillingen i förhand ur konkursboet, vilket är mycket mer fördelaktigt.
Ofta har återförsäljaren inte möjlighet att betala varan innan han själv har sålt den vidare. För det fallet finns det s k "verlängerter Eigentumsvorbehalt", varvid leverantören medger att återförsäljaren får förfoga över varorna trots att han inte är ägare. Återförsäljaren överlåter i gengäld alla kundfordringar i förväg som säkerhet till leverantören. Detta förfarande blir inte synligt för kunden som tror sig köpa direkt från återförsäljaren.
- Eftersom "Eigentumsvorbehalt" under vissa omständigheter inte fungerar när det levereras delar till en färdig produkt som tillverkas av en mellanhand i Tyskland, finns ett instrument kallat "Herstellerklausel" som också kan avtalas. Genom "Herstellerklausel" uppträder leverantören som den i vilkens namn den färdiga produkten framställs. Monteras delar från flera olika leverantörer ihop till något nytt kan leverantören åtminstone fall förbehålla sig samäganderätten.
De hittills nämnda instrumenten har gemensamt att leverantören behåller sin sakrättsliga ställning som varans ägare tills betalning sker vilket innebär en stark position gentemot köparen eller tredje man.
- Vid regelbunden kontakt med en återförsäljare som huvudsakligen får varan från samma leverantör kan det avtalas en s k "Sicherungsübereignung". Detta institut kan närmast jämföras med det svenska företagshypoteket. Återförsäljaren överför egendom av t ex hela lagret till leverantören. Leverantören tillåter dock att återförsäljaren bedriver handel med varorna. Om han emellertid inte betalar sina skulder, äger leverantören rätt att sälja dessa tillgångar för egen räkning. Det är dock oerhört viktigt att de överförda tillgångarna inte utgör en väsentlig del av säljarens förmögenhet. På grund av en mycket farlig föreskrift i tysk civilrätt (§419 BGB) kan då leverantören bli ansvarig för alla återförsäljarens skulder gentemot tredje man!
- Under vissa omständigheter, fr allt vid långvarig försäljning i ett visst område, kan det vara lämpligt med en s k "Konsignationslager", som ägs av exportören men befinner sig i närheten till köparen eller flera köpare. Exportören kan då utan risk mellanlagrar varorna på plats och minskar sin kommersiell risk genom att snabbt kunna leverera till beställarna, vilket innebär att det kan vara flera, och därför mindre leveranser.
- Förutom dessa speciella tyska säkringsmetoder finns det även internationella, som t ex olika former av bankgarantier, remburser eller dokumentinkasso. Det bör iakttas att det finns många olika varianter på hur dessa betalningsformer regleras och det erfordras därför en noggrann kontroll av vilken form som är lämpligast i det enskilda fallet.
Alla dessa säkringsmetoder kan förresten inte enbart användas i rena försäljningsförhållanden utan även i förhållanden med närmare samarbete som handelsagent, dotterbolag och återförsäljare.
|